förvirrat
ibland tappar jag fattningen,
och handlar som att jag vore ett barn.
jag älskar,
men inte nu.
du älskar,
men inte mig.
minns du när vi sa att vi skulle ha picknick,
med en filt och jordgubbar?
minns du det?
jag minns,
och jag drömde om det,
och längtade.
men du älskar,
men inte mig.
och vi lever ett liv som vi inte beundrar.
vi står i kön till krogen,
utan att säga ett ord,
vi sitter i soffan,
och pratar formellt och tråkigt.
men visst älskar vi,
men inte när vi är förvirrade!
Kommentarer
Trackback
